En blog om:

Samhälle, Miljö, Tillväxt, Ekonomi, Skulder och Sparande, Förberedelser och Peak Oil.

onsdag 30 juli 2014

Minska matsvinnet...

Varje år kastar hushållen mat som uppgår till 1,2 miljoner ton. Ungefär 30 procent av all mat som produceras i världen hamnar aldrig på matborden utan blir avfall. I Sverige uppgår det totala mat­avfallet till 1,2 miljoner ton, eller 127 kilo per person, per år. Av det är mer än hälften – drygt 68 kilo per person – matsvinn, enligt en rapport från Natur­vårdsverket. Matsvinnet är den viktigaste miljöfrågan när det gäller mat, mycket viktigare än att välja ekologiskt.
http://www.dn.se/ekonomi/hushallen-kastar-tusentals-kronor-rakt-i-soptunnan/

Medvetenheten om matsvinnets betydelse för miljön behöver öka hos olika aktörer för att minska mängderna mat som slängs i onödan. Naturvårdsverket samarbetar med Livsmedelsverket och Jordbruksverket i ett treårigt regeringsuppdrag för att minska matsvinnet.


Den svenska livsmedelshanteringen svarar för en stor del av vår totala miljöpåverkan. Till exempel står den för cirka 50 procent av den totala övergödningen och 20-25 procent av den totala klimatpåverkan. Livsmedelsproduktionen ger också upphov till spridning av gifter, bland annat bekämpningsmedel. Livsmedelssektorn är också en av de mest vattenkrävande sektorerna.

Matsvinnet förekommer i hela produktions-, försäljnings- och konsumtionskedjan för livsmedel och innebär att miljöbelastningen från livsmedelsproduktionen blir onödigt stor. Matavfall uppkommer i flera olika led i livsmedelskedjan; vid tillverkning, hos grossister, leverantörer, butiker, restauranger och storkök samt hos hushållen. Beroende på produkt varierar svinnet mellan 10 och 50 procent i hela kedjan.

En kartläggning av mängden matavfall i Sverige 2010 visar att det uppkommer ungefär en miljon ton matavfall per år i hela kedjan. Då är inte jordbrukssektorn inkluderad. Hushållen svarar för den absolut största delen, i storleksordningen 670 000 ton. Det motsvarar cirka 72 kg/person och år eller 0,8 kg matavfall för en familj på fyra personer varje dag.

Produktionen av den mängd mat som slängs varje år motsvarar utsläpp på omkring 2 miljoner ton koldioxid. Det motsvarar cirka 3 procent av de totala utsläppen av växthusgaser i Sverige.

För att inte tala om vad kostar de 72 kg mat som just -du- kastar varje år? Det tål att fundera på. Här finns alltså stora vinster att göra både för samhälllet, miljön och hushållen!

Det handlar i hög grad om konsumtionsmönster, beteende och attityder. Det höga tempot i samhället med allt högre förväntningar på materiell standard gör att hushållen idag ofta lider av brist på tid för att mer än nödvändigt engagera sig i matlagning. Detta betyder ökad risk för svinn genom att planering av inköp blir eftersatt, överinköp leder till att livsmedel hinner bli för gamla, bäst före dag feltolkas, att alla delar av råvarorna eller resterna inte tas tillsvara och att förpackningar inte töms ordentligt.

Vill du läsa mer? Läs den fullständiga rapporten här:

10 kommentarer:

  1. I begreppet beteende ingår också en allt mer utbredd ovana att inte äta upp det man fått eller tagit för att man inte orkar eller inte tycker om.
    Det är inte bara livsmedel som genererar sopor. Hela konsumtionssamhället föder en sådan kultur. Tror problemet är större än bara maten.

    SvaraRadera
  2. Hmm...
    Då Sverige har gott om vatten så är det svenska jordbrukets behov av vatten i get som belastar systemet. Men så påstås i propagandan då man inte vill erkänna att just det ingår i propagandan för att kunna lägga ner svenskt lantbruk...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Boden hade vattenbrist i somras och lågt tryck i vattenledningarna. Man gick ut med en allmän uppmaning att man inte skulle slösa med vattnet. Så Sverige har gott om vatten, men det kan ändå finnas platser där det blir brist.

      Radera
    2. Det ingår i bilden...
      Genom storleksrationaliseringen så krävs mer vatten lokalt.
      Och så var det inte förr (bara för några årtionden).
      Då handelsanställda driften utspridd på mindre enheter...
      Men korta tider på sommaren har det alltid varit kort på vatten, vid heta somrar.. Som 1959 med flera...

      Radera
    3. Det blir så tokigt med texten när man inte kollar...
      "Då var driften utspridd på mindre enheter...."

      Radera
  3. Angående övergödningen så är det en helt felaktig tanke som också har sitt ursprung i ambitionen att lägga ner svenskt lantbruk.
    Övergödningen- algblomningen i Östersjön har helt andra orsaker....
    Som nu äntligen kommer upp i ljuset, särskilt de senaste dagarna i media...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du får gärna länka till information och aktuella nyheter så att vi kan få ta del av denna istället för att bara säga att den har "helt andra orsaker" utan att precisera vilka orsaker det istället handlar om. Samt vad som kommer upp i ljuset i media, då tänker jag att här är det lämpligt att länka till dessa artiklar för de som inte läst dem?

      Radera
    2. Jodå... Det är inte helt enkelt för den som, fortfarande, vill ha ett enkelt svar...
      http://familjejordbruk.blogspot.se/search/label/algblomning

      Radera
    3. Mycket information på den sidan, samtidigt kan man konstatera att visst har balansen i havet rubbats sedan det moderna jordbruket kom igång. Menar du att du inte ser någon koppling däremellan?

      Sedan är det inte fråga om att jordbruken ska producera mindre, men däremot om vi kastar mindre. Så skulle resurserna kunna gå till andra länder, kanske exportera mer. Som ett försök man har med att exportera restprodukter ifrån djurslakten, tex. kycklingfötter och grisöron som här ses som avfall men som i delar av asien äts som en typ av rostade snacks. Då vill man istället göra försök att få upp en handel med de länder som eventuellt skulle vara intresserade av dessa produkter och därmed minska matsvinnet.

      Delvis tycker jag algblomningen i just det här inlägget blir lite av ett sidospår, men ändå tack för informativ länk.

      Radera