En blog om:

Samhälle, Miljö, Tillväxt, Ekonomi, Skulder och Sparande, Förberedelser och Peak Oil.

söndag 27 maj 2012

När "lösningen" av Greklands problem skapar än värre problem...



Europa fortsätter att utkämpa fel strider, och fortsätter därmed att skapa mer spridningsrisk. Grekland har varit insolvent nu i över 2 år. Men ECB och trojkan valde att behandla det som ett likviditetsproblem. Det är ju inte bristen på digitalt sedelpressande som är problemet utan helt enkelt att staten Grekland aldrig kan komma ikapp med och betala sina skulder. Om man inte ser problemet på rätt sätt så är projektet dömt att misslyckas.

Inte nog med Europa inte tar itu med problemen, men dessa program som skall förhindra spridningsrisk, är densamma som skapar denna spridningsrisk.

Det är mycket prat om vad en grekisk exit skulle eller inte skulle se ut. Man jämför med andra standardvärden och devalveringar av diverse olika valutor. Men Grekland är nu unik i det att nästan allt av skulden är de numera skyldiga till institutioner som normalt stiger in efter devalveringen. Grekland är också unik genom att den lämnar en valutaunion som redan är skör, och ökar spekulationer om vilka andra länder som kommer att tvingas lämna.

Grekland har ett primärt underskott, men det gör inte räntebetalningarna mindre viktiga. Grekland har € 150 miljarder euro i lån. 4500000000 € av ränta betalas till trojkan årligen på dessa lån. ECB (och EIB och andra centralbanker) håller även de ca € 50 miljarder i obligationer med cirka 5% i genomsnitts ränta vilket motsvarar ytterligare € 2,5 miljarder av räntebetalningar. "Privata sektorn" som innehavare av grekiska skulder får bara cirka € 1,5 miljarder euro i räntebetalningar. De flesta går att betala € 66000000000 2% kupong PSI skuld och resten är för € 4 miljarder holdout engelsk rätt obligationer. (Ytterligare € 14 miljarder statsskuldväxlar är ej medräknade i diagrammen)

Det är mycket uppenbart dock att för Grekland att få någon hjälp med sin nuvarande räntekostnad det måste skära ner på trojkan och ECB i synnerhet. Över 80% av sin årliga räntekostnader går nu att betala regeringen och kvasi statliga enheter.Det är inte bara räntebetalningar som är problemet det är också skulden inlösen som Grekland står inför. En svindlande 98% av alla skulder inlösen under de närmaste 6 åren går att betala av trojkan och ECB, med ECB: s kvarvarande obligationsportföljen motsvarar 35% av den totala, och nästan alla av de utbetalningar under de kommande 3 åren.

 

Aldrig har det funnits en situation där ett land är i ett sådana stora problem att den behöver konkursa och praktiskt taget allt av skulden redan innehas av enheter som normalt stiger in efter en konkurs och devalvering.

En återgång till drakman skulle resultera i en 25% till 50% devalvering. Bara att tvinga den privata sektorn att konvertera sin skuld till den nya valutan gör nästan ingenting för Grekland. Ränteutgifterna för att försöka betala eurodenominerade skuld med devalverat drakman: s skulle vara omöjligt.Grekland kan inte återgå till en drakman utan att omedelbart påverka trojkans innehav eller försumliga, sannolikt inom ett år.

Det är där det är så annorlunda än någon annan situation som vi har sett tidigare. Det finns ingen inom den privata sektorn att ta hit. Den privata sektorn har redan utplånats i PSI. Tyskland och ECB borde ha gjort eftergifter då, men valde att inte göra det. Nu är de i en situation där Grekland behöver omedelbar hjälp, eller behöver lämna euron.

Om Grekland återvänder till drakman finns en verklig risk för att handeln kommer att bryta samman. Hur kommer företag behandlas? Vad händer med kontrakt som grekiska företag gjort? Kan grekiska företag ha råd med de avtal som efter införandet av drakman? Detta är bara grundläggande saker, men i en värld som är beroende av den globala handeln, är det svårt att säga vad konsekvenserna skulle vara. 

Det värsta fallet är brist på bränsle och livsmedel där priserna skjuter i höjden omedelbart efter valuta bytet. Industrin tvingas till ett stopp på grund av brist på råvaror. Detta bör vara den enklaste delen av en devalvering för att hantera, men det kommer att kräva planering.

Insättare kommer att tvingas att acceptera drachmer i sina bankkonton istället för att hålla euro. Om de får behålla euro på kontot, då skulle situationen vara bättre för befolkningen, med undantag för det faktum att de redan insolventa bankerna skulle bli mer insolventa, om tvingas betala ut insättare i Euro, medan de flesta av bankernas tillgångar förvandlas till drakman. Detta är den mest sannolika resultatet, oavsett vad som händer med ECB, IMF och EFSF ståndpunkter.

Om du har en insättning i en bank i ett land med risk för valutaväxling, då måste du allvarligt överväga att ta pengarna ur banken för att undvika denna risk. Detta är inte standard risk utan en annorlunda situation. Du är orolig för att 1.000 € kommer att förvandlas till 1000 lire eller pesetas av okänd värde. Den Europeiska insättningsgarantin kommer inte att stoppa flykten av insättarens pengar, om det inte också skyddar mot en påtvingad konvertering. Exempelvis, om Argentina nedvärderar, så finns det finns alltid risk att Brasilien också skulle devalvera. Denna risk förstärks här, eftersom Grekland kommer att vara en mall för de andra krisländerna. Varje insättares tanke blir, kommer deras land gå samma väg?

Det enda sättet att stoppa detta är att försäkra sig mot det eller att tvinga grekiska bankerna att betala insättarna i euro. Men det är oklart hur de grekiska bankerna skulle ha råd att betala folk ut i euro. Bankerna är redan insolventa och mängden extra pengar de skulle behöva betala insättarna i Euro skulle bara skjuta problemet någon annanstans i systemet.

Samma sak gäller, vad kommer ECB göra med sina förluster? Det finansierar otroligt billigt och kan trycka mer pengar. Men om Grekland lämnar, vad ECB kommer verkligen göra? Förväntar de sig att Grekland kommer att betala tillbaka dem med euro med sin nya svaga valuta? Kommer ECB att trycka mer pengar för att kompensera för de förlusterna? Det är en möjlighet, men med tanke på hur envist Tyskland har pratat om åtstramning och hur de motsätter sig ytterligare pengatryckande så borde inte ECB kunna trycka mer pengar för att täcka förlusterna.

Om ECB kommer att ta en förlust så måste de gå till sina medlemmar och be om mer pengar. Det verkar högst osannolikt, särskilt om Spanien och Italien är upptagen med att försöka förhindra bankruns omkring sina bankmedel. Så tyvärr verkar planen vara att sälja obligationer till EFSF och låta EFSF ta förlusten.
http://www.zerohedge.com/news/europe-fighting-wrong-battles-again

9 kommentarer:

  1. Det verkar pågå en sorts positionering från många håll innan man kan låta Grekland kånka precis som när Sverige devalvera sist och storföretagen kunde
    minimera sina skador. I Greklands fall har ju insatserna höjts hela tiden också från många intressenter och spekulanter.I debatten verkar det också om det finns rika personer i Grekland som undkommer skatt på något sätt och det man undrar är varför man inte kommer åt deras tillgångar. Om Grekland kånkar borde ju deras konkurrenskraft öka med tiden även om låneförtroendet är borta för lång tid.

    SvaraRadera
  2. "Om Grekland återvänder till drakman finns en verklig risk för att handeln kommer att bryta samman."

    Rätt.

    En liten detalj värd att beakta, en devalvering ökar exportindustrins konkurrenskraft genom att sänka priset på arbete och lokala råvaror i den lokala valutan, samt ger mer lokal valuta för all hårdvaluta exportföretagen drar in, men en devalvering stryper den inhemska sektorn utav ekonomin, trots allt är en devalvering i grund och botten att överföra resurser från den inhemska sektorn till exportsektorn. Desto större devalvering, desto större negativ inverkan för företag som är verksamma enbart på hemmamarknaden, värst utsatta är hemmamarknadsföretag som är beroende utav importerade resurser som t.ex. utrustning, reservdelar etc eftersom dessa företag enbart har inkomster i lokal valuta, men utgifter som betalas i hårdvaluta. Dessutom minskar en devalvering ( som avsett är ) inhemsk efterfrågan, men denna minskning gäller inte enbart efterfrågan på importerade varor, utan gäller överlag varor och tjänster pga att befolkningens köpkraft minskar. Desto större devalvering, desto större sannolikhet att ett hemmamarkandsföretag tvingas säga upp personal eller går omkull.

    Ett gott exempel på hur en stor devalvering påverkar hemmamarknaden med medföljande arbetslöshet och konkurser är devalveringarna '91 och '92 i Finland där det fortfarande finns gott om människor som inte kommit på fötter efter följderna utav dessa devalveringar för 20 år sedan. I övrigt är FInland ett dåligt exempel på hur en devavlvering verkar pga att Finlands uppgång under 90-talet är i det närmaste unik ( läses som "Nokia och hela den high tech sektor som växte fram runt Nokia" ), länder som framför allt Grekland saknar dylika förutsättningar.

    Minns dessutom att Grekland importerar ca 40% av alla livsmedel, sgs all olja och naturgas, allt maskineri, mjukvara mm som landet behöver etc medan exportsektorn utgör drygt 25% av ekonomin. Då landet är så extremt importberonde kan man också lungt utgå från att en devalvering inte skulle sänka priserna för turister, så landet skulle förbli ett dyrt turistmål.

    Dessutom skulle en devalvering inte lösa Greklands verkliga problem, dvs en förvaltningsapparat som inte klarar av att samla in den skatt som behövs för att staten skall kunna sköta sina åtaganden, inte skulle devalveringen heller vara lösningen på Greklands byzantinska korruption, inte heller skulle en devalvering göra slut på den grekiska traditionen att makthavarna använder staten till att belöna sina anhägare osv.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Som fortsättning, det tyska kravet på "austerity" är i grund och botten inget annat än ett krav på att grekerna skall reformera sin ekonomi samt sitt politiska system, medan grekerna med Syriza i spetsen vill att det roliga skall forstätt som föut medan någan annan ( precis som förut ) betalar för det roliga ....

      Radera
    2. Finlands kollaps berodde mycket på att handeln med Sovjet dog och uppgången I Ryssland har hjälpt Finland mer än Nokia.En del av folket drabbades hårt men trots allt är de flesta på benen igen.

      Radera
  3. På något sätt kommer Grekland att överleva en konkurs och att tro att problemen med skatteindrivning och korruption är olösliga tror jag inte på. Det finns en stor vilja i Eu att hjälpa grekerna på alla möjliga sätt och så stort är inte landet eller
    ekonomin att det är bottenlöst. En standardsänkning är naturligtvis oundvikligt men grekerna blir bara av med överkonsumtionen lite tidigare än vi andra i världen nu när naturtillgångarna börjar sina.I det grekiska samhället finns det bland vanligt folk en god vilja att bygga upp sitt land igen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hmm, en grundförutsättning är att grekerna själva skall städa upp i sitt bo och den förutsättningen verkar inte att existera i detta nu, se bara på ledningen för Syriza och deras utfästelser ...minns att Syriza representerar inte de gamla makthavarna.

      Radera
  4. http://www.ekathimerini.com/4dcgi/_w_articles_wsite3_1_22/05/2012_443258

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det var ett bra referat av vanlig politisk kohandel och hoppet att i nästa val vinna bättre stöd. På sätt och vis var nyvalet ganska väntat och ett sätt att vinna mer tid för den oundvikliga konkursen precis som i t ex saab. När nyvalet är klart och inte grekerna klarar av att ta nödvändiga beslut får omvärlden ta sina förluster och eventuella vinster för att avsluta grek-euron. Landet får efter det börja om med att prioritera utgifter och EU kan hjälpa landet med nödvändig utveckling av skatteindrivning och korruptionsbekämpning.Den nödvändiga konkursen kommer att ge landet den nystart som behövs på områden som t ex utbildning och militärutgifter. Grekland är trots allt en ganska ny nation med demokrati och förvaltning som ej hunnit utvecklas men man lär sig av misstagen vilket EU också kommer att göra.

      Radera
  5. Tack för alla era anonyma kommentarer, mycket intressant i alla kommentarer. Vilken kunskap som finns där ute. Tack! :)

    SvaraRadera