En blog om:

Samhälle, Miljö, Tillväxt, Ekonomi, Skulder och Sparande, Förberedelser och Peak Oil.

måndag 23 april 2012

Tillgångsinflation som hot mot den svenska ekonomin..


Tillgångsinflationen i aktier och bostäder har uppkommit genom att möjligheten fanns att belåna tillgångar genom liberaliseringen i bankväsendet från 80-talet och framåt. Detta har förstärkt inflationsimpulserna. Banksystemet har skapat krediter som funnit sin väg tillbaka till tillgångsmarknaderna. När hushållen upplever en ökad förmögenhet minskar hushållens sparande samtidigt som skuldsättningen ökar. I takt med att räntorna har fallit har också kapitalströmmarna fokuserats mot börserna som i sin tur ytterligare har ökat aktieinflationen. Troligen är det också den kraftiga tillgångsinflationen som gör att överskotten i världsekonomin inte placeras i reala tillgångar, som alltså har en lägre avkastning än de skenande aktiekurserna.

Samtidigt är inte tillgångsinflation en linjär process utan kännetecknas av historiskt mycket kraftiga fluktuationer. Stämmer hypotesen att hushållens sparande styrs av inte minst aktiekurserna har vi en situation där konjunkturen styrs av de finansiella marknaderna och inte tvärt om. Statens finanser blir då i hög utsträckning en funktion av statens roll som lender-of-last-resort. När tillgångspriserna rasar och hushållen realiserar aktievinster under fallande priser och ökar sparandet går efterfrågan ned. Företag går i konkurs och bankernas balansräkningar försämras radikalt.

I traditionell keynesiansk teori kan staten styra konjunkturen genom sitt sparande. I en situation då hushållens sparande styrs av tillgångspriserna kunde dock förhållandet vara det omvända; att hushållen gasar och bromsar medan staten parerar. De kraftiga minskningarna av hushållens skulder som periodvis har skett förklaras då av realisation av finansiella tillgångar som används för amortering. Förutsättningen är stora finansiella förmögenheter. Det gör att vi kan misstänka att en relativt begränsad andel av hushållen, de tillgångsaktiva rika grupperna, har ett avgörande inflytande på den ekonomiska utvecklingen.

För Sveriges del förefaller kan hoten mot ekonomin alltså diskuteras i termer av externa chocker och fallande tillgångspriser. En extern chock kan orsakas av problem i Euroområdet där vi ser efterdyningarna av sanering av finanssystemen i flera länder. Staterna måste nu minska det skuldberg som byggts under krishanteringens akuta fas. Vi ser det just nu i de så kallade PIGS-länderna. I princip finns det två vägar att gå.

Den första är deflation, vilket är en ytterst besk medicin. Historiskt har deflationskurer inte lyckats om målet har varit en återgång till en långsiktigt stabil tillväxt och låg arbetslöshet. I vissa fall har kuren till och med lett till kollaps av politiska system, med Weimarrepubliken som kanske värsta exemplet.

Den andra lösningen är devalvering, vilket i PIGS-ländernas fall är det samma som Eurosamarbetets kollaps. En sådan utveckling kan anta skapa betydande finansiell oro och leda till en räntechock också i Sverige. Hushållen kommer då att försöka amortera genom att sälja finansiella tillgångar och öka sparandet. Detta sätter då igång en spiral av nedgångar. Leder detta till en allvarlig nedgång i efterfrågan kan bankerna drabbas vilket ökar statens skuldsättning.
http://www.globalutmaning.se/wp-content/uploads/2010/12/Global_lyxfalla-digital-GlobalUtmaning-ekonomiskrapport-2-2010.pdf

I övrigt så är ju statens finanser kopplade till dess bytesbalans. Vi kan inte öka statens "rikedom" utan att ha bytesbalans som är positiv med de länder vi handlar med. Men alla länder kan inte ha överskott samtidigt. Den enes vinst är den andres förlust. Om man tittar på International Monetary Fund, World Economic Outlook Database, October 2010 kan man se hur bytesbalansen sett ut i världen på 2000-talet och framåt. Det visar sig då att Europa ligger runt nollan och guppar. Vi har alltså inte varken ökat eller minskat nivån avsevärt inom EURO-området. Däremot  Kina och Mellanöstern ligger väldigt högt. (BRICs länderna). Långt över nivån för oss andra i världen. USA å andra sidan dyker rakt ned i fördärvet då de nu inte exporterar något. Ni kan se grafen s.39 i denna: http://www.globalutmaning.se/wp-content/uploads/2010/12/Global_lyxfalla-digital-GlobalUtmaning-ekonomiskrapport-2-2010.pdf

Den stora globala utmaningen ligger alltså i att reformera de internationella valuta- och finanssystemen. Sker inte detta är risken stor för ytterligare krascher som förr eller senare riskerar att destabilisera de demokratiska politiska systemen.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar